Skulden – Dennis Ariton

Av Dennis Ariton

För tjugo år sedan reste jag jorden runt, och för att inte tappa den upplevelsen så valde jag att föra dagbok. Det kändes ganska naturligt att föra dagbok eftersom jag redan gjort det i några år, men med skillnaden att jag nu hade ett mer uttalat syfte. Strax efter att jag kom hem så kom jag på den geniala idén att bearbeta mina dagböcker och skriva om texterna till en bok att ge min mor i 50-årspresent. Den blev så klart uppskattad, för alla föräldrar uppskattar det som barnen gör åt dem.

Mina nedvärderande tankar om min egen förmåga att skriva höll sig på den nivån i flera år, tills jag gick med i ett skrivar-community på nätet och lät mig inspireras av andras alster. Det var en ny värld som öppnades, och nu när jag blivit ombedd att skriva denna lilla presentation så var jag ju tvungen att se om communityn fortfarande finns kvar. Det gör den. Och en del av dessa texter kommer nu att dammas av och vädras på nytt, för en del av dem är riktigt bra.

Det var nästan tio år sedan jag var någorlunda aktiv i skrivandet men sedan dess har jag inte producerat särskilt mycket text alls. Enstaka statusuppdateringar på Facebook har blivit uppskattade men inget mer. Min fjäder i hatten är väl ett inlägg som delades 185 gånger. Då var jag lite stolt. Men denna relationshistoria skrev jag inte med avsikten att den skulle handla om relationer, utan för att jag snappat upp en konflikt som gjorde att jag började tänka lite, och vips så började orden rinna till. Det är alltid så det går till när orden finner sin mening på skärmen. Jag kan inte planera vad jag ska skriva. Jag kan inte forcera kreativitet, utan det bara sker.

När jag skrev som flitigast för mer än tio år sedan så uppskattade jag en stunds meditation för att finna inspiration, och sedan var flödet igång. Idag ser det ungefär likadant ut, med den stora skillnaden att jag sällan skriver längre än några rader.

Min önskan är att kunna skriva och uttrycka mig på samma sätt som Douglas Adams som skrivit trilogin Liftarens Guide Till Galaxen (Hitchhikers Guide To The Galaxy). Trilogin är en serie om fyra pocket, och några år innan han dog hann han skriva en femte del. Den senaste boken jag läste var en hyllningsbok som Eoin Colfer efter Douglas Adams änkas medgivande skrev som en del 6 i serien, Och En Grej Till (And Another Thing). Den håller inte alls samma höga klass som de föregående böckerna i serien, men det lite kul läsning ändå. Dessutom är ju den boken som sagt en tribut till Adams på 30-årsfirandet av världens roligaste bok.