Fem frågor till Bengt Olson
I slutet av september ger Ariton Förlag ut novellantologin ”Loser” där 30 författare delar med sig av berättelser om förlorare. Bengt Olson medverkar med novellen ”Låst läge”.
Berätta kort om dig själv
Bengt Olson, det är jag, är en 62-årig gentleman bosatt på landet utanför Hindås i Västergötland. Jag är gift sedan 27 år tillbaka och har en utflugen son som satsar på musiken. Jag började mina skriverier med att göra tidningar tillsammans med kompisar i Svenska MAD-anda på 70-talet, och blev lite större i format senare på 80-talet. Lyckades få en roman publicerad 1989 och har ett antal på hårddisken. De är bra allihop.
Yrkesmässigt har det varit flyglederi som gällt för mig. Ett kapitel som påbörjades i januari 1979 och avslutades i maj 2017. Jag har varit många år både på Arlanda och Landvetter och dessutom två år utomlands, i Nya Zeeland. Skrivandet har funnits där hela tiden, men för det mesta legat i bakgrunden. Nu har jag mer tid och svårare att hitta ursäkter.
Hur fick du idén till din novell?
Idén till Låst läge har väl vuxit fram efter lång erfarenhet av arbetslivet; i frustrationen över de osäkra ledarskapets oförmåga att skilja mellan lojalitet och ja-sägeri; i besvikelsen över när någon man verkligen trott på sviker; och i lite mer distanserat iakttagande av det ständiga kretsloppet – där gamla misslyckanden återintroduceras som nya djärva idéer. Det där lät lite svävande, och det är ju precis vad det är. Tvärsäkerhet är en ungdomlig åkomma, nej förresten, en omogen åkomma får man nog säga.
Vilka är dina tankar kring begreppet loser?
Vad är en loser? En förlorare skulle jag vilja kalla det, det är ärligare. Visst är det lättare att vara banal på utrikiska där orden inte är lika intima, men det är lite fegt också. För en förlorare är en lika komplex varelse som en vinnare och de flesta av oss hinner ju prova på bådadera innan vi är i mål.
Båda orden har förstås en negativ aura omkring sig, men Loser har mer blivit till ett skällsord.
Kanske är vinnaren den som inte behöver längta så mycket, för hen är redan där; och förloraren den som plågar sig själv med tankarna på hur det hade kunnat vara, om bara … Min novell handlar om två förlorare, varje krigs självklara resultat.
Vad betyder skrivande för dig?
Skrivandet är min grej när det gäller att vara kreativ, men också när det gäller att kunna sortera tankarna. Tankar är ju liksom känslor abstrakta fenomen, men får man bara ner dem på papper (eller skärm) så blir det hela konkret och mycket mer överblickbart, mer hanterbart. Ett sätt att hålla huvudet över ytan. Att ha tillbringat några timmar med kreativt skrivande kan verkligen lyfta mig, påverka mig positivt på fler sätt än jag orkar bena ut.
Vilken bok/vilka böcker ser du fram emot att läsa i sommar?
Nu i sommar ska jag ta itu med Tara Westovers Allt jag fått lära mig och Amanda Svenssons Ett system så magnifikt att det bländar. Jag gillar deckare också, ska närmast öppna Jens Henrik Jensens fjärde Oxen-bok Lupus, och sedan har jag fyra Mats Ahlstedt-deckare som väntar.
