Över en vinterfika med Inger Lernevall
Berätta kort om dig själv
Jag heter Inger Lernevall och är frilansande journalist och tidningsformgivare. Jag bor tillsammans med min sambo i ett hus i Runby, Upplands Väsby utanför Stockholm.
Att skriva och läsa har alltid varit en stor del av mitt liv. Jag är medlem av Mariefreds (jag bodde där tidigare) skrivargrupp där vi diskuterar texter och ger varandra pepp och feedback. Jag är också med i en bokcirkel som träffas varje månad sedan vi pluggade litteraturvetenskap tillsammans för några år sedan.
Dessutom spelar jag musik, improvisationsteater och golf. Jag är medlem i en liten kör/sångensemble, och älskar att vara ute i naturen. Just nu funderar jag starkt på att skaffa hund.
Hur fick du idén till din novell?
Jag funderar ofta på skrividéer och har alltid radarn påkopplad för en bra story. Ofta fastnar jag för mänskliga dilemman: vad händer med människor som utsätts för påfrestningar, hur löser de det, hur tar de sig vidare? Det är sannerligen inte alltid jag vet hur de ska agera, men just här bestämde jag slutet först, och skrev mig fram till det.
Vad betyder skrivande för dig?
Skrivande betyder möda och lust i lika delar. Det är mödosamt och ibland plågsamt att skriva – alla val, all frustration när orden inte lyder eller skärmen lyser tom – men ibland är det tvärtom underbart när det lossnar och faller på plats. Jag brukar tänka att det är svårt att skriva men underbart att ha skrivit.
Senast lästa bok?
Jag har läst två parallellt: Drick värmen ur min hand av Bengt Ohlsson, och Flickorna av Emma Cline.
Vad är ditt favoritfika?
Favoritfika måste ju bli en rykande mugg kaffe med mjölk, på en sten i skogen eller en klippa vid havet.
Över en fika kan mycket hända. Vi umgås, jobbar, pluggar, planerar , filosoferar och löser världsproblem. I början av december ger Ariton Förlag ut novellantologin ”Över en vinterfika” där 33 författare delar med sig av berättelser om livsförändring. Inger Lernevall medverkar med novellen ”Mimmi, kan vi prata lite?”.
