Boken som fick mig att planera min egen begravning
Av Eva Lindblad
När jag såg titeln på denna bok, tänkte jag genast att den vill jag läsa. Boken handlar dels om en cancerresa, dels om hur författaren använt sig av EFT och mindfulness under sin resa som ett medel för att underlätta för sig själv.
En av anledningarna till mitt intresse var att jag själv i slutet av mars detta år fick min cancerdiagnos. Jag skulle ge mig ut på denna resa, som så många, många före mig har gjort. Trots att det idag är så vanligt, så tror man inte att det ska hända själv.
När jag fick min diagnos så fick jag veta att ingen cancerresa är lik någon annan, men liksom kvinnor ofta jämför förlossningar med andra kvinnor eller män jämför sin lumpartid med andra män, jämför man cancerresor med andra som varit med om samma sak. Min cancer är inte av samma slag som Irene Ödmark-Halls, men vi har våra likheter ändå.
Jag tycker mycket om flera av Irene Ödmark-Halls formuleringar när hon sätter ord på sina upplevelser om och kring denna ofrivilliga resa. Hur hon ”fått en kyss av döden” samtidigt som hon ”inleder en flirt med livet”. Personligen har jag inte känt så. Jag har varit mer förvånad. Liksom: ”jaså, var det så här det skulle sluta – livet”. Irene skriver också att hon inte känt sig ensam under sin resa. Att hon snarare tyckt att det varit skönt att hon varit just ensam. Jag har känt mig otroligt ensam. Jag har mina vuxna barn, jag har mina föräldrar och alla vet och jag vet att de finns för mig. Men i själva cancerprocessen är jag helt lämnad till mig själv.
Men vi har likheter också Irene Ödmark-Hall och jag. Vi har båda velat veta vad cancern kan bero på. Varför fick jag? Men jag fick tidigt veta att om det är något som det är dåligt forskat på, är det just orsakerna. Vi har båda fått bra vård på sjukhuset. Läkare som varit förstående och låtit oss vara delaktiga. Det är eftervården jag varit och är oerhört skeptisk till. Jag känner mig ratad, bortglömd, kastad på soptippen. Men det är min historia.
Irene Ödmark-Hall har under hela sin resa använt sig av EFT (Emotional Freedom Techniques) och mindfulness som verktyg för att klara av sin cancer så bra som någonsin möjligt. Jag hade aldrig hört talas om EFT innan jag läste den här boken. Och första tanken var, ”sånt där flum”. Irene Ödmark-Hall tänkte ungefär samma sak när hon började med EFT. Men så insåg hon att ångest och rädslor och en hel rad andra ”issues” försvann med EFT och hon blev allt mer övertygad.
Min tanke är att det är alldeles för enkelt. Att bara knacka på vissa punkter i ansiktet och på kroppen, skulle det hjälpa? Nej, kanske kan det hjälpa lite om man tror på det. Jag menar, tron kan försätta berg sägs det. Men jag läste med öppet sinne. Och nu när jag läst boken är jag fortfarande rätt skeptisk, men samtidigt oerhört nyfiken. Jag som verkligen har massor av rädslor, ångest och andra problem, skulle mitt liv kunna bli lättare med en så pass enkel metod? Som sagt, jag är väldigt skeptisk, samtidigt vill jag ta reda på mer, min nyfikenhet är väckt.
Irene Ödmark-Hall säger inte att EFT kan bota cancer. Hon menar dock att EFT kan göra resan lite lättare. Den kan ta bort lite av de ”skarpa kanterna”, minska på rädslorna, och hjälpa de som är rädda för döden, att bli mindre rädda och i stället göra det bästa av situationen. Som att planera och rensa ut. Stycket där Irene Ödmark-Hall planerar sin egen begravning är bland de bästa i boken, enligt mitt tycke. Ja, den fick mig att också sätta mig och planera MIN begravning.
Irene Ödmark-Halls cancerresa slutade med att hon slutade sitt arbete för att satsa på att hjälpa människor medelst EFT. Hur min resa slutar vet jag inte ännu. Jag tror inte att den kommer att leda till några större förändringar. Om inte cancern sprider sig, då tvingas jag till förändringar. En klart läsvärd bok är Trots att jag har cancer. Förutom detta med EFT, lärde jag mig också en hel del om just cancer, även om våra cancerresor varit rätt olika.
