Över en regnbågsfika med Jessica Berggren Turban

Berätta kort om dig själv
Jag är född 1989 och uppvuxen i Malmö. 2009 flyttade jag därifrån, för att bo tillsammans med den man som jag idag är gift med. Efter några år i Mälardalen flyttade vi ned till Halland och idag bor vi i Falkenberg med vår dotter (som föddes i augusti 2017) och våra två katter. Jag är utbildad paralegal (juridisk handläggare) och arbetar idag som sekreterare på en liten advokatbyrå i Varberg. Förutom att skriva, tycker jag mycket om att läsa och baka.

Hittills har jag hunnit medverka i tre novellantologier och kommer i år att medverka i ytterligare två stycken. Därutöver har jag fått en novell publicerad i Hemmets veckotidning sommaren 2017 och jag är även en av författarna till boken Att slukas av mörker (Förlagstryckeriet Vitterleken 2008).

Vad inspirerade dig till att medverka i ”Över en regnbågsfika”?
Dels gillar jag olika sorters skrivutmaningar och att testa på att skriva om olika ämnen, dels känns HBTQ-frågan både aktuell och viktig. Fortfarande – år 2018 – kan människor inte öppet vara så som de själva vill vara. Det är både hemskt och tragiskt. Min förhoppning är att alla – oavsett vem man är – inom en snar framtid ska kunna vara så som man själv vill vara och leva på det sätt man vill, utan att vara rädd för att andra ska lägga sig i på olika sätt.

Hur fick du idén till din novell?
Under gymnasietiden trodde folk runtomkring att jag och min ena tjejkompis hade ett kärleksförhållande med varandra, eftersom vi var så tajta. Det fick ligga till grund för min berättelse, medan jag spann vidare på tanken att könstillhörighet saknar betydelse när det kommer till vem man får känslor för och blir kär i.

Vad betyder skrivande för dig?
Skrivandet betyder väldigt mycket för mig. Jag har älskat att hitta på berättelser så länge jag kan minnas. Redan innan jag kunde läsa/skriva, brukade jag sätta mig med min systers böcker och utifrån bokens titel (min syster sade vad boken hette) och omslaget, satt jag och hittade på det innehåll som jag tyckte att boken skulle ha. Så snart jag lärde mig att skriva började jag göra egna små sagor och på gymnasiet började jag skriva noveller och gjorde det mer regelbundet.

När jag mår dåligt, behöver jag skriva av mig för att kunna släppa taget om de negativa känslorna/tankarna och gå vidare. Det har aldrig handlat om rena självbiografiska texter, utan det har räckt med ett litet frö av min ”sanning” och mina upplevelser och sedan har jag spunnit vidare, överdrivit, skruvat till eller helt enkelt bara fantiserat ihop något helt annat. Av den anledningen har skrivandet ganska ofta fungerat terapeutiskt för mig. Under de perioder då jag av olika anledningar inte skriver lika mycket, märker jag att jag tenderar att må sämre.

Vad är en lyxfika för dig?
För mig är en riktig lyxfika att man kan sitta i lugn och ro med dem man tycker om och både äta och dricka gott, utan att behöva oroa sig för någon tid att passa eller måsten att göra. Man sitter och pratar om allt mellan himmel och jord och har det allmänt trevligt. Fikan får gärna äga rum utomhus – kanske i någon park eller annat grönområde.

 

Över en fika kan mycket hända. Vi umgås, jobbar, pluggar, planerar, filosoferar och löser världsproblem. I slutet av juli ger Ariton Förlag ut ”Över en regnbågsfika”, en novellantologi där 27 författare delar med sig av berättelser om vardagsbetraktelser. Jessica Berggren Turban medverkar med novellen ”Underbara Johanna”.

Dela gärna:

Gästkrönikör

Webbtidningen Allt om skrivande bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.