Hatkärlek som drivkraft – Anno Paananen

Av Anno Paananen

Anno PaananenJag är en levande och bejakande själ. Ord har alltid fascinerat mig och de har mer eller mindre alltid haft en stor del i och av mitt liv. Att skriva är för mig ett sätt att få ur mig tankar och känslor som finns inom mig. Jag frigör energi då jag skriver. Det är en ådra som idag är en självklar del av mig och mitt liv. Jag har lätt att drömma och lika lätt att vara medveten. Jag kallas ofta för ytterligheternas kvinna. Skrivandet har alltid i första hand varit för mig. Nu tar jag ett stort kliv i mitt liv som väljer att dela med mig av det jag skriver. Känns lika naturligt som allt annat i mitt liv. Jag lever med och känner en enorm tacksamhet över den resa jag nu påbörjat. 

Mer om mig
Anno 2014 är det året som jag börjar publicera mina alster för omvärlden. Jag har tidigare mest skrivit för vänner och för eget bruk.  Då i form av diktsamlingar, utbildningsmaterial, tankar, idéer, livsord, lite sketcher då jag höll på med teater och annat smått och gott. Ett par reportage har jag också hunnit med. Det som alltid följt mig är något jag kallat ”Fria Ord” och det betyder att jag har skrivit en stund varje dag i olika perioder av mitt liv. Utan att tänka bara skrivit för att läsa dagen efter. Lika spännande varje gång. Jag älskar helt enkelt att förmedla och att forma med ord, bilder och rörelser.  Verbalt, visuellt eller genom att skriva. Jag är en kreativ levnadskonstnär som alltid skapar utlopp för den ådran. På ett eller annat sätt så handlar allt för mig om att leva, vara och kommunicera. I somras gick jag en skrivarkurs. Mest för lustens skull och det var så lätt för mig. Inom mig fanns en bubblande värld som ville komma ut. Det var som att komma hem och nu väljer jag att fortsätta på samma väg. Anno 2014 är det år jag minns som ett betydelsefullt år. Året då jag bejakar och träder fram som den författarinna jag säger mig vara.

Hur fick du idén till din novell?
Så fort jag läste att det skulle skapas en bok om relationer så fångades jag av en lust att förmedla om en annorlunda relation från mina ungdomsår. Ett minne jag bär med mig. Idag i form som en gåva. Där och då var det mer en upplevelse som både lockade och skrämde. En något ovanlig relation som för mig är en av de händelser och perioder som varit med och format mig till den jag är. Jag har alltid lockats av människor, beteenden och framförallt fascinerats av det som är lite udda. Tagit parti för den svaga och alltid gått min egen väg. Det andra tog avstånd från lockade mig och jag valde jag att möta och gå framåt istället. Nyfikenheten om varför vi beter oss som vi gör och hur vi möter varandra lockade mer än rädslan över det som skrämde. Jag hamnade i en situation där skvaller och förtal blev en del av min vardag.  Jag valde att vara kvar i relationen i alla fall. Jag drevs av det som kallas hatkärlek. Det som skrämmer lockar mig. Rädsla och kärlek driver, attraherar och utmanar mig.  Jag lär mig genom att känna. Än idag älskar jag möten mellan människor. Jag hoppas att det jag förmedlar skapar en större medvetenhet om hur vi människor är och beter oss mot varandra. 

Vad betyder skrivande för dig?
Skrivandet är för mig en livsnödvändig ingrediens av mitt liv. Det ger mig energi och en möjlighet att tömma det som upptar min själ och mina tankar. Skrivandetär en ådra som berikar mig och gör att jag får en möjlighet att bejaka min kreativitet och lekfulla ådra med ord. Samtidigt så får jag ven bejaka min något djupa, filosofiska, sensuella och ogripbara sida på ett gripbart sätt . Hela jag, med den jag är, kan lätt skapa ett tillåtande forum för mig själv, med mig själv och åt mig själv. För att i steg två ha modet att föra fram det även som författarinna. Jag ser med spänning fram emot allt vad livet ger mig. Med mitt skrivande så hoppas jag i framtiden kunna förmedla mina ord och insikter på ett begripligt, lättsamt och befriande sätt. Jag hoppas att jag med mitt sätt att förmedla berör på olika plan och att jag skapar reaktioner som leder till reflektioner. 

Beskriv din favoritskrivplats
Skrivandet finns inom mig. Jag bär det med mig. Den yttre platsen för mitt skrivande har egentligen minimal betydelse. Det är mer inom mig som jag behöver befinna mig i den rätta känslan eller har ett behov av att landa i det som skrivandet ger mig för mitt välbefinnande. När jag väl är i rätt känsla så finns ingenting som kan störa den närvaron. Det är för mig som att gå in i en annan värld där den yttre världen existerar utan att jag egentligen störs. En form av meditativt tillstånd eller det som av somliga kallas för ”flow”, att vara i flödet. Jag kan även skapa den känslan då jag befinner mig i en stressad situation. Då kan jag sätta mig ner, för mig själv och börja skriva. I regel bara massa ord som sen sakta börjar ta egen form och efter en stund så har skrivandet tagit över och jag har hamnat i det tillståndet jag älskar. Då jag skriver utan att tänka. Det är för mig en befrielse att kunna bejaka denna förmåga. Att liksom använda skrivandet för mitt eget välbefinnande. Om jag sen lyckas beröra andra människor så är det för mig en bonus.

Senast lästa bok
Att leva är en konst – den hela människan, av Bengt Jacobsson (tredje gången jag läser samma bok)

Ditt bästa skrivtips
Skriv för lusten mer än för prestationen. Släpp alla mallar om hur och låt det formas som det är. Ord är bara ord och ord formar meningar. Låt orden komma och släpp logiken om vad och hur. Jag är övertygad om att vi alla har vårt unika sätt så snart vi vågar släppa mallen om hur. 

Dela gärna:

Gästkrönikör

Webbtidningen Allt om skrivande bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.