Fem frågor till författare Maria Richardsson

Av Annica Poring

Fem frågor till författaren Maria Richardsson som är aktuell med boken ”Skriv om ditt liv” som Ariton Förlag ger ut i slutet av september. I boken medverkar 11 författare som ger sina bästa tips till den som funderar på att skriva självbiografiskt.

Hur kommer det sig att du började blogga om ditt liv som författare?
Tanken hade aldrig slagit mig förrän jag var på väg att få min första bok Den blomstertid nu kommer utgiven. Det var då jag insåg att boken inte skulle sälja sig själv, trots utgivning på ett traditionellt förlag. Jag var tvungen att hjälpa den på traven, att få människor att hitta till den. Och ganska snart insåg jag att det bästa sättet att marknadsföra boken var att marknadsföra mig själv. Det var då tanken på att blogga dök upp. I början kändes det väldigt obekvämt och jag var rädd för att lämna ut mig själv för mycket. Men med tiden har bloggandet blivit en del av min vardag, och jag har insett att inläggen ofta blir bättre och mer lästa om de är personliga och självutlämnande.

Nu har jag flera nya böcker på gång, jag driver en firma med skrivartjänster, är verksam som textförfattare och är skrivlärare på Studiefrämjandet. Och Marias Författarblogg har vuxit till en hemsida där all info om mig och det jag gör finns.

Vad är de vanligaste frågorna du får från dina läsare?
Jag får frågor om allt som rör skrivande. Många vill veta hur lång tid saker tar: Hur lång tid det tar att skriva en bok, hur lång tid det tar att redigera och hur lång tid det tar att bli antagen av ett förlag. Men det är ju inte lätt att ge klara svar på den typen av frågor, tyvärr. Och många vill veta HUR man gör research. Och jag får många frågor om hur mycket jag tjänat hittills. Många frågar också om olika förlag.

Vad eller vem inspirerade dig att börja skriva?
Allt inspirerar. Filmer, böcker, artiklar, människor man stöter på, allt man är med om. Så var det även när jag var yngre. Och jag har skrivit så länge jag kan minnas.

Min mormor spelade skillingtryck med Margareta Kjellberg för mig när jag var sex år. Jag blev oerhört berörd av texterna. Och några år senare spelade min farbror Alf Robertsson för mig, och jag föll stenhårt för hans texter också. Ju mer låttexter jag lyssnade på, desto mer inspiration fick jag till att skriva egna texter. Och böcker.

Jonas Gardell är en av mina favoritförfattare, och jag minns att jag på högstadiet läste hans bok  Passionsspelet och då kände jag att det var så jag ville skriva.

Hur pass självutlämnande är du i dina texter?
Väldigt olika. Men i vissa lägen 100 % självutlämnande. Det kan vara fruktansvärt att behöva återuppleva vissa saker, men herregud vilken bra terapi det är!

Jag lär mig mycket om mig själv, jag lär mig sakta men säkert att förlåta mig själv för att jag inte är fullkomlig. Det är läkande att skriva om saker jag varit med om och se på dem utifrån. Först nu, när jag får ner vissa händelser i text inser jag att jag burit på skuld och skam helt i onödan. Det är ganska sorgligt att inse att det är så.

Skulle du vilja skriva en självbiografisk bok?
Nej. Det jag vill berätta om lägger jag in i mina böcker, dikter och låttexter. Allt mitt skrivande är fiktion med självbiografiska inslag, det passar mig alldeles utmärkt. För då är det bara jag som vet vilka av händelserna jag skriver om som har hänt på riktigt. Jag vill kunna lägga till och dra ifrån som jag vill, och i en självbiografi är det inte okej att göra så. Men bloggen är ju mer självbiografisk, och den formen för självbiografiskt skrivande passar mig. När det blir för jobbigt kan jag ju välja att bryta inlägget.