En själ fladdrar förbi

Av Maria Elena Bergman

Berätta kort om dig själv
Jag är en öppen och kreativ person som älskar att läsa, skriva och har tydliga principer. Jag älskar att ifrågasätta invanda föreställningar om kultur, etnicitet, politik och brinner för kvinnofrågor, kampen mot rasism och misogyni.

Jag tror på alla människors lika värde men tror inte på någon yttre kraft som styr våra liv. Jag har undervisat på universitet och gjort en klassresa. Jag lärde mig svenska vid 21-års ålder och doktorerade i pedagogik. Numera är jag en ”passionär” och använder min tid till olika projekt, skrivandet, konst och politik.

Vad inspirerade dig till att medverka i projektet ”Under Ytan”?
Att det finns ämnen som är tabu och skambelagda och om man skrapar på ytan så har alla människor något att berätta.

Hur känns det att skriva om sitt liv?
Livet är ingen dans på rosor är en välanvänd metafor och för mig innebär det att livet inte är något som vi kan bestämma fullt ut. Livet skapas och återskapas men, alla behöver förutsättningar för att lyckas i livet. Sedan kan man tala om att det finns olika mål och mening med livet som en filosofisk resa. Mitt liv är lika intressant som andras liv för livet är en berättelse.

Vad betyder skrivande för dig?
Det är som andra kreativa aktiviteter. Det är ett behov och jag förundras att det finns så många oskrivna blad i mitt och andras huvuden.

Om du tvingades leva på en öde ö och bara fick ta med EN bok – vilken skulle det vara?
Jag skulle ta med mig en klassisk bok. Odysséen som är ett epos som tillsammans med Iliaden brukar tillskrivas Homeros och därmed skulle vara den äldsta bevarade grekiska och europeiska litteraturen. Det antas att Odysséen skrevs några årtionden senare än Iliaden, omkring 700 f.Kr.

I maj publicerar Ariton Förlag en antologi med 22 verkliga berättelser om det som inte syns på ytan. Maria Elena Bergman medverkar med ”En själ fladdrar förbi”.