Över en fika med Elisabeth Magnusson Rune
Berätta kort om dig själv
Jag heter Elisabeth Magnusson Rune och är född i jungfruns tecken i slutet av 50-talet. Mitt, som jag kallar det för, menagerie, består av make Johan, dotter Jessika på 21 år och för tillfället två Birmakatter och en Border Collie. Djur har alltid varit viktiga i mitt liv. Jag läser mycket facklitteratur, inom olika områden men även annat – alltifrån hundträning via historia till fantasy. Och så fotograferar jag – ibland kanske hellre än bra. Som utbränd civilekonom skrev jag en fotobok om skogens läkande förmåga för oss med utmattningssyndrom. Jag känner inte att jag bara vill skriva inom en genre utan har väldigt olika manus på gång. Variation förnöjer tycker jag och det stämmer bra in på vilken typ av läsare jag själv är också.
Hur fick du idén till din novell?
Rädsla är många gånger så individuellt. Vi kan vara rädda för allt från att köra bil till att gå genom en mörk skog. Vi kan vara rädda för hundar eller höga höjder. Vad vi är rädda för kan bero på var vi bor, vilken tro vi har, vår familjesituation eller hur gamla vi är. En rädsla som kan vara befogad eller inbillad. Men en rädsla som varje mamma kan känna igen sig i, är rädslan över att det ska hända sitt barn något. En rädsla som ibland kan bli missriktad…
Hur sorterar du din bokhylla?
Jag samlar på böcker. Jag har sorterat mina böcker på olika sätt genom åren. Har jag haft ont om hyllplats har de fått stå i höjdordning. Höga böcker samlade på en hylla och låga böcker på en annan. I värsta fall har de fått stå i dubbla rader också, om bokhyllan varit djup nog. Jag har även testat bokstavsordning i tider med fler hyllmetrar, men i dagsläget är böckerna mest uppdelade på ämne. Kanske testar jag färguppdelning en dag eller varför inte på publiceringsår? Ombyte förnöjer.
Vilken är din mest heliga plats?
Min mest heliga plats, där jag bestämmer helt själv utan inblandning, är bland mina fotografier. Jag fotograferar mycket och har dokumenterat mitt liv sedan jag var tonåring. Mina bilder är mina minnen och i mina bilder finns mitt liv. Utan dem skulle jag känna mig identitetslös. So don’t mess with my photos!
Vad är du mest rädd för?
Som mamma måste jag nog säga att det jag är mest rädd för, mest i hela världen, är att det ska hända min enda dotter någonting. Kalla mig extrem kycklingmamma, men vad skulle livet vara värt utan henne? En skrämmande tanke.
Vem fikar du helst med?
Vad egoistisk jag känner mig nu, men jag fikar helst själv. Eller förresten, inte alls själv. Jag fikar med allra bästa sällskapet – mig själv. Och mina tankar. En god latte blandas med tankar och idéer om nya berättelser som måste berättas. Planer som måste verkställas. Tankarna spinner. Och kaffet är gott!
Över en fika kan mycket hända. Vi umgås, jobbar, pluggar, planerar, filosoferar och löser världsproblem. I början av december ger Ariton Förlag ut ”Över en fika i Svea Rike”, en novellantologi där 35 författare delar med sig av berättelser om sådant som skrämmer oss. Elisabeth Magnusson Rune medverkar med novellen ”Missriktad rädsla”.
