Över en fika med Elisabet Flodin
Berätta kort om dig själv
Översättare och egenföretagare som bor i Strängnäs, nära naturen. Jag njuter av alla årstider, även om sommaren har en särskild betydelse.
Hur fick du idén till din novell?
Idén till min novell började i en helt annan ände med en skrivövning i vår skrivargrupp på temat ”Ingen invänder”, men under skrivandets gång kom berättelsen att handla om en helt annan situation som jag tack och lov inte har någon egen erfarenhet av.
Hur sorterar du i din bokhylla?
Bokhyllesortering? Lätt som en plätt: först per genre – skönlitteratur, kokböcker, trädgårdsböcker – och sedan i bokstavsordning inom respektive genre.
Vilken är din mest heliga plats?
”Helig” har en religiös klang för mig som jag inte riktigt känner igen mig i, men om jag översätter det till ”fridfull” eller ”en plats där jag finner ro” så tänker jag på vår brygga en sommarmorgon. Sol, svag vind och en god frukost efter morgondoppet är en fin början på dagen.
Vad är du mest rädd för?
Jag försöker att vara rationell och inte gå igång på katastrofer som skulle kunna inträffa, men det jag är mest rädd för är att det ska hända mina barn något.
Vem fikar du helst med?
Jag fikar helst med andra tedrickare efter att vi med omsorg valt tesort.
Över en fika kan mycket hända. Vi umgås, jobbar, pluggar, planerar, filosoferar och löser världsproblem. I början av december ger Ariton Förlag ut ”Över en fika i Svea Rike”, en novellantologi där 35 författare delar med sig av berättelser om sådant som skrämmer oss. Elisabet Flodin medverkar med novellen ”Eva är sen igen”.
