Att söka sina rötter och sig själv

Recension av Ann-Sofie Lövqvist

Erike befinner sig mitt i livet och livet är inte enkelt. Hon är frånskild, hennes tonåriga dotter vill inte veta av henne, hennes älskare väljer ständigt någon annan framför henne, och hennes mor, Molly, har drabbats av demens och flyttat till ett äldreboende. Erike oroar sig också över sin egen hälsa efter att ha fått strokeliknande symptom. En väninna menar att Erike fastnat i ett mönster, som kan ha djupa rötter i hennes släkt. Molly är nämligen adopterad och Erike beger sig till Nordnorge, där modern föddes och har sin biologiska familj, för att se om svaret på hennes egna problem kan finnas där, i det förflutna.

I Cecilie Östbys debutroman Mistelbarn (Ariton Förlag) får läsaren följa med på en flera hundra mil lång resa, som också går bakåt i tiden och inåt i den egna personen. Vilken roll spelar det förflutna i våra liv? Bestämmer det vilka spår vi hamnar i eller är vi fria att välja själva?

Allra längst upp i norr letar Erike upp moderns syskon och lägger undan för undan deras berättelser till varandra för att få en bild av sanningen. Vad hände när Molly blev bortadopterad? Mötena med släktingarna är fint skildrade, de känns som riktiga människor, och det är svårt att lägga ifrån sig boken när släkthistorien börjar rullas upp. Det är en mörk historia med andra världskriget som bakgrund och den ger Erike andra perspektiv på sin mor och på sig själv.

Det jag har svårt för i boken är Erikes kärleksrelation med Frank. Den är delvis trovärdig i hur den visar frustrationen i att älska någon som samtidigt har ett förhållande med någon annan, men jag har svårt att förstå Erikes dragning till Frank. Jag tror att det beror på att det som är bra i förhållandet sällan gestaltas och att Frank därför aldrig blir levande för mig utan framstår som schablonartad.

Cecilie Östby är bra på att föra historien framåt och varvar händelser med Erikes reflektioner på ett sätt som ger berättelsen ett behagligt tempo. Språket flyter lätt, även om jag ibland önskar att hon hade stannat upp och letat efter mer ovanliga uttryck för det hon vill säga. Men tonen i berättandet är fin och ger en vemodig stämning.

Det är spännande att följa Erikes sökande just för att resan har så många dimensioner. Den introspektiva delen känns aldrig navelskådande eftersom den historiska delen handlar om förståelse för andra människor som levt under andra förutsättningar. Det är en berättelse som berör och väcker vidare funderingar, kanske särskilt för den som liksom jag befinner sig mitt i livet.

Läs ett smakprov HÄR.

Beställ boken HÄR.